Förlåt förlåt förlåt!
Hej du!
Jag vet. Nu var det verkligen en evighet sen sist.
Men jag lovar. Det är bara bra så.
Har haft så mycket energi på senaste tiden. Och det enda som fått lida är bloggen.
Har ju bytt medicin. Och wow! What a difference! Feel like a complete new person. Eller kanske hellre, den person jag vill vara. Glad. Energifylld. Levande.
Inte trött. Dum. Sur. Arg.
Som att transformeras från barbadum till barbanöjd!
Lovely!
Axplock från dagen:
Klev upp kvart i 4 (I know, crazy!!) och träffades med mina arbetskamrater 4:30 uppe vid universitetet för att bygga upp vårt loppistält! Vi hade nämligen bestämt oss för att alla köra en genom rensning i källarna och ha utförsäljning för att bli av med lite balast.
Var hur kul som helst!!!!
Blev av med nästan alla ”smal” kläder (resten skänkte jag till rädda barnen) och en masse tjafs som jag ändå aldrig använde.
Blev ett par tusen rikare i plånkan och en jädrens massa gladare on top!
En helt otroligt lyckad dag med andra ord.
Visst har jag en adress där du kan nå mig winmeover@hotmail.de.
Skulle bli så glad att höra ifrån dig!
Lots of Love!!!
Bara i huvvet…
Hej du!
Är nog den mest värdelösa bloggaren just nu men jag saknar bade inspirationen och lusten att skriva ned allt som rör sig i skallen pa mig.
Men oroa dig inte. Jag är inte dum. Längre. Men det tar pa krafterna att alltid kämpa emot. Som David mot Goliat i en förlängning utan synbart slut.
Men att mycket i huvudet har ju sina positiva sidor ocksa. Poppar ju upp en masse ideer och annat kul sa man kan ju roa sig sa gott det gar i väntan pa lugnare tider.
Underbar musik pa samma tema. Enjoy!
Lots of Love!
I am here. Alive but not sooooo kickin’…
Hej du!
Jag vet att jag varit osynlig. Sorry.
Men just nu är det bara lite too much.
Inte äs. Men jag. Igen.
Har fått nya hormoner och dessa har vekligen skakat om min tillvaro..
Hela helgen har varit ett töcken av jävulskt illamående, svindel och bröstsmärtor.
Troligen orsakade av tabletterna. (what else liksom??)
Lovar att förklara mer så snart det går. Ska tala med gynekologen imorgon.
Men tro mig. Allt är mycket bättre nu och jag vill inte att du oroar dig.
Lots of Love! (btw. Idag är Morsdag!!!)
Bara för att…
…det är sa skönt att fa dra pa smilbanden ibland!
Lots of Love!
Walk the thin line…
Hej du!
Funderat lite igen.
Det där med att hitta balansen mellan att finnas där för andra och att samtidigt bejaka den egna viljan.
Svart det där.
För, som tillfrisknande äs-troll, tror jag att det är väldigt lätt att man bli ett spar FÖR egocentrisk. FÖR självfixerad.
Som att ga ifran en one man show till en annan.
Som att ga fran att inte vilja erkänna det egna jaget, till att behandla sig själv som jordens mitt.
Fran 0 till 100 pa 4 hundradelar.
Black or white.
Allt eller inget.
Men oj vad fel det blir da. Iallafall i längden.
Gäller att inse att ha kraften till att ställa upp för nagon, även om det betyder att man inte kanske gör det som man allra helst skulle vilja göra, är i själva verket inte ett tecken pa svaghet, utan pa styrka.
Iallafall när det görs medvetet.
För det är faktiskt jävligt befriande att inse att man har mer att erbjuda än bara vett att lyfta gaffeln till munnen och tugga.
Jag vill ju faktiskt vara en vän. En syster. En dotter.
Och jag vill faktiskt vara en bra sadan.
Inte bäst.
Men satans bra.
Här är sommaren pa väg med jätte kliv. (svenkst matt mätt ÄT det nog redan sommar..)
Till helgen ska vi visst fa jättevarmt men kvavt (urk!) sa jag ska passa pa att städa balkongen ikväll.
Är fortfarande inte riktigt nöjd med min plantering. Även fast klematisen har börjat klättra järnet och blommar som en tok.. är det ända nagot som fattas. Vet inte riktigt vad dock. Maste fnula pa det ikväll.
Kanske nagra Pelagonier ala Underbaraclara?
Hmm. Vet ej.
Sitter pa jobbet just nu och drömmer mig bort. Inte alls särskilt kul här för tillfället.
Riktigt demotiverade.
Men det har mer att göra med andra individer än med arbetsuppgifterna.
Vilket när man tänker pa det är ännu knivigare att lösa än rena praktiska besvär.
Maste nu fnula lite pa det ocksa.
Sitter ju säkert pa svaret.
Nog funderat för idag! 
Lots of Love!
Kortis!
Hej du!
Blir en super snabb post. Ska strax iväg å kika på melodifestivalen hos vänner. Mat och dryck inkl. Najz!!
Höhö. Lyssnade på radion igår på jobbet med min kollega och de spelade låtar från uttagningen. Helt plötsligt säger Pivi:
-Hmm. Den här låter är säkert från Grekland. Låter så. Eller kanske Kroatien. Iallafall södra Europa.
Å jag höll ju med till 100%.
Men eftersom vi båda inte kan låta bli kollar vi radio sändarens playlist. Och vilket land var det?
Sverige!!
Jeez. Vill inte vara elak men VARFÖR är de svenska bidragen sååååå könstiga? Jag menar. Tacka vet jag schlager a la Carola eller Lizette! Detta är ju bara piiinsamt!!! (inte sagt att jag gillar Tysklands…)
Önskar dig en underbar kväll. Återkommer imorgon med en utförligare rapport om shopping helgen (jo! Jag shoppade idag igen!!!)
Lots of Love!
Torsdag.
Hej du!
Var en stund sen sist.
Veckan har varit stressig. Mycket på jobbet. Men bra stress. Sån man växer av.
Märker t.o.m skillnad på mitt eget beteende.
Vill ta plats.
Vågar säga ifrån.
Vågar stå på mig även när jag får mothugg.
Har kommit ett stycke närmare på vägen mot att inse mitt eget värde.
Kan till och med uppskatta min ofullkomlighet. (amazing discovery!!)
Även fast jag är säker på att vissa kollegor tycker att jag är en ”gift zwerg”…
Imorgon ska jag iväg med ett par tjejor till Bielefeld på shoppingtur. Inhandla lite sommar outfits. Tjoho! Låt plånboken glöda!
Behöver masse toppar och dylikt. Allt jag äger är gjort för en dvärg…;)
Och ett par nya löparskor.
Har fnulat på en plan att få min bror (och resten av familjen) att komma ned nästa påsk för att tillsammans springa påskloppet. Are u game little bro? Or a chicken shit?? (okej. Mamma kanske får walka men det vore trots allt tok kul)
Nu. Kvällsmat. Varma mackor med skinka och senapsmojs. (tok gött!)
Lots of Love!
Vackert.
Hej du!
Pausar lite nu.
Har lite helg.
Gör ingenting.
Och njuter av det.
Vädret är underbart och med varje ny knopp som spirar glädjer jag mig.
Prov sprang igår.
Jag och mitt knä.
Såret mådde väl och jag mådde ändå bättre.
Tack och lov kan man lämna en massa negativ energi i spåret (jätte bajsnödigt uttryck, I know)
Nu ska jag se ”blommor av stål” och äta bakad lax med getost.
Jag hoppas att du har en underbar helg. Du är värd endast det bästa. Kom ihåg det!
Lots of Love!
keep on talking..
Hej du!
För att knyta an till föreganende inlägg.
Jag vet nu att det inte är mitt fel.
Men jag visste det inte da.
Och eftersom jag höll tyst om det som hänt mig kunde ingen tala om för mig att det han gjort var straffbart.
Jag var en tjej med lag självkänsla före.
Och en tjej med noll självkänsla efter.
Denna händelse utlöste inte mitt självdestruktiva beteende men spädde pa bägaren och fick den att rinna över.
Ingenting spelade längre nagon roll.
För mattet var redan ragat.
Ingen var längre viktig. Framförallt inte jag själv.
För glaset var redan fullt.
Hur man kan vara sa övermättad, men samtidigt sa tom, är för mig än idag en gata.
Vissa drar sig undan efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp.
Men inte jag.
När jag blickar tillbaka är det glasklart att mitt beteende tydligt visar att jag verkligen trodde att jag var sa värdelös och äcklig som jag kände mig.
Sa till den milda grad att jag var tvungen att fa detta bekräftat av andra.
Genom kroppslig kontakt utan nagra som helst känslor.
Ingen ömhet ville jag ha.
Ju vidrigare männen var desto mer attraherad var jag.
Men inte av männen, utan av förödmjukelsen.
Kicken jag behövde för att överhuvudtaget känna nagot.
Som om smärta var den enda känsla min kropp kunde identifiera sig med.
Nagonting varmt och tryggt. För att den var sa lätt att relatera till.
Som ett perfekt sittande par skor.
Jag vet att detta är svar kost att smälta och inte lätt att hanskas med.
Samtidigt vet jag att jag är skyldig att berätta allt. Utan krusiduller och sockervadderade ord.
Detta är inte slutet pa historien. Men det far räcka för idag.
Lots of Love.
prataomdet.
Hej du!
Jo. Det ska man. Prata om det.
Samtidigt finns det ju en massa man haller inombords. Saker man döljer.
Men idag ska jag dela med mig.
Jag var nog ca 21 ar när det hände. Bodde med min kompis Kajjan i en lägenhet öst pa stan i Umea. Pluggade fonetik pa universitetet och funderade pa att bli logoped.
Vi stor trivdes i var lägenhet och som sa ofta tillbringade vi mer tid med att planera inför/ utföra/ städa efter diverse festligheter än att plugga. Och eftersom lägenheten var relativt stor (särskilt om man jämför med ett studentrum) sa hölls det otaliga partyn i var bostad.
Vilket betydde att vi inte direkt var osynliga i grannomradet…
Det var efter en av dessa otaliga förfester och den obligatoriska utgangen (tror till och med att det var brännbollsyran, kan ha fel dock) DET hände.
Jag kom hem först. Klockan borde ha varit vid 1-2 tiden pa natten. Kajjan och hennes kille var inte hemma ännu.
Jag maste ha varit rätt sa glad i hatten eftersom jag kröp i säng och somnade direkt.
Vaknade av händer pa min kropp.
Nagon i min säng.
Kan inte komma ihag vad han sa eller precis vad han gjorde.
Minns bara att jag sa -Nej, upprepade ganger, och förgäves försökte fösa undan hans händer.
Precis när jag trodde att jag skulle tuppa av pga tyngden av hans kropp tändes lampan i mitt rum och Kajjans pojkvän kom instörtande och skrek. Vet inte längre heller vad han sa och gjorde.
Bara att killen flög ut ur min säng/rum/liv likt en blöt lovika vante.
Vi pratade inte mer om det den kvällen.
Dagen efter fick jag veta att killen i min säng varit grannen som bodde ovanför.
Även han student.
Jag visste vem han var.
Han umgicks med samma Skate/Snowboard gäng som min bästis pojkvän höll till i.
Efter det sag jag honom ibland i trappan. I tvättstugan. Pa krogen. Han sag alltid rädd ut.
Och jag sa aldrig nagonting. Till nagon.
För att jag tyckte det var mitt fel.
Jag hade inte last dörren.
Och han sag rädd ut.
Jag var fullare än jag borde varit.
Och han sag ju sa rädd ut.
Konstigt. Varför kom jag ihag hans ansiktsuttryck men glömde mitt eget värde?
Lots of Love
Dumt. Läs ej om du är känslig.
Hej du!
Gissa vad som hände i natt?
Mitt knä sprack!
Alltsa inte hela knäet (inget kaboom!) utan den nya huden där saret har varit. Sag ut som när man skallar en tomat. (iihh. Jag vet) Jätte dumt. Nu är jag nästan tillbaka pa ruta 1 igen. Undrar hur länge det tar innan saret tar ihop den här gangen..?! Fördelen är iallafall att det inte blödde. Det var nog bara det yttersta hudlagret som rök. Bara klar vätska (tänk som ur en blasa).
Men det är sadana här ”sma saker” som far mig helt ur balans. Tappar humöret direkt och vill bara sitta i ett hörn och sura.
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAhhhhhhh! Sa jävla onödigt!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Sry. Var lite frustration som behövde luftas.
Nu. Jobb.
Lots of Love!
Påskdagen. Och dagen därpå.
Hej du!
Med risk för att låta som en trasig LP… men det är fortfarande bara skönt. Å soligt naturligtvis.
Igår låg jag och latade mig på balkongen hela förmiddagen. Brände mig lite på snoken, men det är smällar man får ta. Klockan 4 begav jag mig till en vän för lite grill och co.
Blev inget rosévin men vi gjorde bubbliga drinkar av Aperol och Prosecco. Muy bueno!
Maten var underbar. Vi grillade sparris, kycklingfiléer och små kotletter med rosmarin marinad. Tillbehören bestod av pastasallad med soltorkade tomater, ruccola och bacon. + manchesallad med fikonvinegrätt och mozarella med tomater. Å så zaziki och bröd och tomat såser och och och.
Looking good?
Sen satt vi och tokpratade tills långt efter det blivit mörkt och jag var tvungen att hojja hem.
Imorse tog jag lite mini sovmorgon och åt frukost på balkongen. Skulle varit underbart om det inte varit för all pollen som flög omkring. Hade det i filen i kaffet på mackan… Men men. Lite förlust får man räkna med.
Resten av dagen har jag spenderat med att käka upp mitt påskägg som mamma skickat:
Bara favoriter! Sockerbitar. Kokosprickar. Å så dom där karamell/lakritsmojjorna som jag inte vet vad de kallas.
Och som toppen på gräddan fick jag vackra tulpaner av min underbara A:
Å en massa svenska tidningar:
LYX! Å lycko mig!!!
Å nu är jag ändå rödare i fejset efter ytterligare timmar på balkongen å resten av kvällen ska jag förbringa framför tvn med ett par avsnitt av Dharma & Greg och varma mackor med ägg.
Lots of Love!
Påskafton!
Hej du!
Å Glad Påsk!
Har haft ännu en underbar dag i paradiset. (ok, lite över dramatisk men det känns nästan så!)
Fortfarande bara blå himmel å varmt å gött.
Har spenderat hela dagen på stan och druckit iskall äppeljuice på uteservering. Käkat korv på påskloppet och avnjutit en underbara glass på en ny glassbar (sugen lillebror?) i 50ies style. Blev till och med på raggad av en glassförsäljare och blev så snopen att jag inte fick ut ett ord… blev bara röd som en räka. Men den bjuder jag på!
Nu har jag precis kommit hem och ska käka kvällis. Idag blir det kycklingspett med grillad grön sparris, guacamole etc etc..
Imorgon fortsätter trevligheterna. Vi ska ha tjejkväll hos Hilli. Grilla kött å dricka rose och ägglikör.
I like my life!! And most important. I like myself.
Lots of Love!
Långfredag.
Hej du!
Oh vilken underbar dag jag har haft!
Solen skiner och det är ca. 25 grader i skuggan (yepp. I SKUGGAN)
Började dagen med Ivanhoe (här är allt lite annars…) i sängen med kaffe och co.
Sen var jag tvungen att spurta som en tok för jag var bjuden på brunch till A och familj.
Mmmm. Vi hade så otroligt (jo verkligen) trevligt. Drack skumpa. Satt i solen. Stora koppar kaffe. Lax med löjrom. Perfekt rostbiff med mammas marinad (wanna recipy?) Ägg. Mer ägg. Ostar. Mer skumpa. Brownies med karamell och vit choklad (made them myself!) kokoskakor och gräddkesella (typiskt tyskt) med inkokta äpplen. Mer kaffe.
And so on and so on and so on….
Kom hem vid 4 och har spenderat eftermiddagen på balkongen. Damn. Sommaren är här!!! And I am feeling fine! Finally!
Imorgon ska jag iväg ut på stan. Träffar Hilli klockan 11. Vi ska hojja eftersom hela stan är avstängd pga. av påskloppet… Blir lite shopping, lunchbreak och sen klockan 2 ska vi hejja på alla vi känner (och inte känner) som är modiga nog att löpa i hettan. Ujuj. Respekt.
Nu blir det strax kvällsmat. Laxpizza med bacon, dill och lök.
Lots of Love!!!
Maria funderar. Igen…
Hej du!
Var ett tag sen sist. Men det var en välbehövd paus.
Har bara varit. I det vackra vädret. Lapat sol. Tankat energi. Läst bloggar. Och funderat en massa.
Tänkte dela en tanke med dig.
Ansvar för våra medmänniskor.
Det är jättesvårt att definiera. Om ens möjligt. Och förmodligen lika svårt, eller kanske omöjligt att genomföra.
Men ska vi inte försöka? Liite mer?
Läste hos Katrin Zytomierska (stavas det så) om hur förbannad hon blir när folk kommenterar bilder hon lagt upp eftersom hon bara godtar kritik när det gäller hennes egen person. Medger dock att hon själv utövar kritik åt höger och vänster. Med den begrundningen att det är HENNES åsikter.
Visst. Jag håller med om att det är fegt att sitta och kommentera utseenden anonymt (eller överhuvudtaget kanske) men jag måste ändå tycka att det sättet hon utrrycker sina åsikter på är betydligt mer provocerande och överhuvudtaget vårdslöst.
Så här menar jag.
Hon har en stooor blogg med en massa läsare. Och poängterar mer eller mindre att det enda som räknas är kroppen. Åtminstone är det känslan jag får när jag läser bloggen. Och jag kan lägga min hand i elden på att jag inte är den enda… Att sedan rättfärdiga dessa åsikter med att det är ju frivilligt att läsa tycker jag är ett sätt att ifrånta sig allt ansvar för det man gör och säger.
Vore det inte betydligt mer produktivt, och framförallt medmänskligt att använda denna ”makt” (för det är ju faktiskt så) till att stärka andra kvinnor (å män med för den delen)?
För hur mycket jag än sportar, hur många kolhydrater jag än må förspotta, hur många ops, skönhetsbehandlingar jag än må genomgå i framtiden så är jag ju fortfarande samma person inuti.
Du kan pimpa upp en gammal volvo hur mycket du vill men risken att du till slut inte känner igen din farkost är nog större än att du nöjd med resultatet.
Och precis som hon skriver om att ingen bryr sig om de sk. ”tjockisarna” smygäter, så lite tror jag att ingen bryr sig om om Katrin har rutor på magen till sommaren.
Nu blev det kanske vimsigt igen. Men så är det när jag funderar. Tyvärr.
Vad jag vill säga är bara att provocerande uppkäftigt kanske ger dig uppmärksamhet. Men inte faan ger dig dig vänner för livet.
Tycker vi ska börja vara snällare mot varandra. Och mot oss själva.
Det är dessa avtryck som räknas. Inte antalet rutor på magen!!!
Lots of Love!
Singalong!
Hej du!
Urkass updatering. I know.
Lovar bättring soon. Men just nu njuter jag mest av varen och livet i allmänhet.
Dagens musiktips:
Lots of Love!
Living dolls. Läs!
Hej du!
Denna helg har bara flugit förbi!! Och det bästa av allt är att vi har bomben wetter!! 20 grader och klarblå himmel!! Inte för varmt (se inläggen i somras…) och ändå varmt nog för att man ska kunna sitta på balkongen i tisha och shorts.
Har i princip spenderat hela dagen på balkongen och plöjt kapitel efter kapitel ur boken ”Living Dolls”. Den måste/borde/skulle du läsa! Diskuterar dagens samhälle och hur hypersexualiserat våra liv verkligen har blivit. Innehåller mängder av intervjuer med ungdomar, stippor, tidningsförläggare och socialarbetare. Har pendlat mellan medkänsla och ilska. Blandat av en stor portion igenkännande och framförallt maktlöshet.
För det finns så mycket i denna bok som även belyser min egen problematik. Att uppnå idealen. Att smälta in. Att vara normal. Genom att utveckla ytterst onormala beteenden.
Så läs den. Du kommer inte att ångra dig.
Jag lovar att komma med en mer ingående analys men jag först måste jag avsluta den. Allt annat vore orättvist. Och kanske även vilseledande.
Kan dock inte låta bli att tänka att detta är en bok som Hanna Fridén skulle kunna ha skrivit. Vet ej varför. Känner inte henne och kanske är jag helt ute och cyklar. Men dock…
Nu ska jag käka broccoligratäng och se 7 Leben med Will Smith!
Have a fab Sunday!
Lots of Love
Maria 12 bast.
Hej du!
Jag törs banne mig inte dejta för att jag ända inte tror att jag kommer att vaga vara intim med nagon. Nagonsin igen. Känns det som. Just nu.
Far nog en liten angestattack av att bara tänka pa det. (dunkar i näsan, susar i bröstet, illamaende)
Sa jag ska nog ta och avsluta det som ända aldrig hunnit börja.
Inte manga vuxenpoäng idag kanske?
Lots of Love
Jag ska leva livet ut. Länge.
Hej du!
Att ha kontroll är inte att kontrollera sitt matintag till ett minimum men att kontrollera att trollet inuti inte hindrar en från att inta den näring man behöver för att överleva.
Och jag tror ärligt sagt inte att den kampen kommer att försvinna. Trollet kommer alltid att finnas där. Men förhoppningsvis bara som statist. Som en stillbild av ett förflutet liv. Ett avslutat kapitel.
Men jag tror att det vore naivt att tro att man, iallafall efter åratal av ätstörning, inte kommer att känna den kittlande fjädern i nacken när måltiden är avslutad. -Åh, hur lättad skulle du inte känna dig om du bara… -Inte så full, tung, trött, bara 10 steg till toale…-Ingen behöver få veta. En hemlighet. En engångsgrej.
Men vad som hindrar mig, utan att förpacka något i sockervadd, är viljan att leva vidare. Rädslan för att dö i en hjärt attack eller bli funnen på dass i en pöl med blod. För att magsäcken gett upp. Fy.
Och att undvika detta. DET är kontroll. Allt annat är bara ren och skär rädsla.
Lots of Love!
Dagens köp.
Hej du!
Back från stan. Tokfint väder och masse masse masse folk.
Fick med mig en hög med saker. Dock ingen vårjacka. Men men. Jag torde nog överleva…
Jo. Dagens köp. Och dagens boktips.
Living dolls. Av Natasha Walter. Gå in å googla. Omedelbums. Det lönar sig. Promise!!
Har inte fått den än. Måste beställas. Men jag kan inte vänta på att få sätta tänderna (el. snarare ögonen) i den. Suger att jag inte har kunna lokalisera en bokklubb här i stan som läser denna typ av lektyr. Skulle vara otroligt intressant att diskutera detta ämne.
Nyfiken va? Googla sa ja ju!!!
Nu ska jag sätta igång med kvällsmaten. Blir plocktallrik med köttfärs, fårost, hummus etc. etc. Å så en film på det.
Imorgon ska jag iväg med vännen A på brunch. Najs. Sitta längre. Äta. Prata massa. Äta. Dricka lite bubbel. aso aso aso…
Lots of Love!!
